Looking for the Future

idag hade jag min första "class" eller "föreläsning i en av kurserna" som man skulle sagt på svenska, men jag håller mig till "class", kortare och det är så det heter för mig. 'Legal Dimension of Europe'  som kursen heter är enkelt sagt EU-rätt som är såååå tråkigt. men det är ju tur att jag har lite koll på det i jämfört med nivån hos de flesta andra (holländska) studenterna. för jag läser på två akademier, själva utbytet är med European Studies (som är lika ospecificerat som det låter, lite av varje), men jag får även läsa kurser på akademien LAW. I alla fall, denna kurs ligger på European Studies vilket innebär att dessa människor läser inte juridik i vanliga fall. 

Innan föreläsningen träffade jag en av de andra utbytesstudenterna, för man känner sig som en del av den gruppen, den gruppen som inte är "vanliga studenter". Hade sett henne innan men inte pratat, det visade sig att hon hette Mine och var från tyskland och (precis som alla tyskar) jättetrevlig. Hon pluggade också juridik, fast affärsjuridik.

...så i lektionsalen så frågade läraren, som själv var jurist, om vi visste var case-law (rättsfalls praxis..som för icke-juridiskt kunniga är en sekundär rättskälla och enligt mig borde alla känna till detta) var. Detta kommer alltså vara en extremt grundläggande kurs. vi fick reda på att man måste stödja alla sina påstående när det kommer till EU-rätt på lagstiftning, ett sus och smått mumlade gick genom "publiken".  för mig är detta en självklarhet, men som sagt, mycket grundläggande kurs. förhoppningsvis kommer den bli förhållandevis enkel. 

Efter lektionen lunchade jag och Mine. Grejen med lunchen i detta land, och många andra också för den delen, är att man inte ska förvänta sig en måltid. Utan pomme frites med dipsås, mackor av alla dess slag, smördegsbakade saker mm. är det som finns att köpa och äta. närmaste "hel" måltid är sallad. Så, jag och Mine käkade några pommes frites och pratade hur man festade i Tyskland och i Sverige. Tydligen är det vanligt att man blandar coca cola och öl där hon kommer ifrån, låter ju inte direkt jättegott. 

Efter lunchen skulle jag gå och köpa en kursbok men stötte på Mieke. Hon var tvungen att komma åt sin mail för att få tag i ett nummer. Hon lånade min ipod (som har wifi-uppkoppling) och vi satt och pratade ett tag. Det visade sig att hon var ett stort fan av mina favoriter The National. Frågade henne om hon ville hänga med mig, Christa och Amanda på en festival i Rotterdam, där The National spelar om två veckor. Hon var med på det, så förhoppningsvis blir vi i alla fall två svenskar och två amerikaner som åker, bara inte biljetterna tar slut tills vi hinner boka. Rotterdam ligger ca 15-20 min med tåg ifrån Haag, och jag bor 5 minuter ifrån järnvägsstationen, så det är inga avstånd vi pratar om. Nu håller jag verkligen tummarna för att jag ska se underbara The National!