another statement of our times
att komma hem till lilla Norrköping (som invånarmässigt är ungefär en 1/4 av Haag) var lite av ett uppvaknande. när det kommer till kläder. fasiken var folk är uppklädda och modemedvetna i Sverige. som en person som själv gillar kläder och uppskattar att folk tänker lite på sin klädsel och ser detta givetvis som en väldigt positiv sida av Sverige. problematiken ligger i att ALLA modeintresserade klär sig likadant, visst är det moderiktigt (något som jag själv inte anser vara viktigt) men det finns ingen personlighet. folk pratar om mode som ett sätt att uttrycka sig, mitt konstaterande utifrån deras kläder blir att de inte har något att uttrycka.
för mig var Haag en trevlig upplevelse när det kommer till att andras klädsel. framför allt så fanns det så mycket roligare affärer i både Haag och de andra länderna jag besökte. och mer färg på kläderna. sedan var folk i allmänhet inte lika inne på att klä sig i mode, utan klädde sig i kläder som de gillade. det om något är ett uttryck, ett eget uttryck. inte den senaste trenden.
Madoka är numera min inspiration. om jag någongång står framför spegeln och undrar om jag kan gå ut i min outfit (ett ord som jag har väldigt svårt för) tänker jag, "skulle Madoka gå ut så här?".
hon är otroligt duktig på att sätta ihop de tillsynes omöjliga kombinationer av kläder och få det se bra ut.
och hon är inte rädd för färg.
Kommentarer
Postat av: Cornelia
Men precis! Jag brukar fundera över om jag verkligen kan blanda t.ex randigt och prickigt. "Kan jag gå ut så här?". Men så kommer jag på att jag vill ju se ut så, och det är ju mitt sätt att uttrycka mig. Sen kanske alla inte tycker det är fint eller så kanske det inte är trendigt. Men det är ju jag i alla fall. :)
Kram
C
Trackback
